During
fall/winter 2019/2020, I have taken a course about sheep production at the Swedish agricultural university.

One of the assignments was to write a popular scientific article about an interesting topic. I chose to write about the use of lamas as guarding animals against predators. The text is not about Aussies, but one or the other has sheep and might find this topic interesting.

Unfortunately, the text is in Swedish, as the course was in Swedish. I might find time to translate it into English, otherwise I can recommend google translate 😉 Some of the original articles, which you can find at the end under “referenser” are written in English.

Kan lamor skydda dina fÄr frÄn rovdjursattacker?

Inom fÄrproduktionen vill man hÄlla antalet dödade fÄr sÄ lÄgt som möjligt av djurskyddsjÀl, men ocksÄ för att ha en sÄ lönsam produktion som möjligt. En av huvudanledningarna till att fÄr och lamm dör Àr rovsdjursattacker (Franklin & Powell, 1994). Andra dödsorsaker Àr parasiter och felaktigheter i utfodringen, men dessa kan man sjÀlv minska genom vÀl igenomtÀnkt betesschema, avmaskning, bra renhÄllning i stallet, vaccinering och rÀtt utfodring (Sjödin, 2007).

Av fÄren förlorade till rovdjur i USA Àr över 60% dödade av prÀrievargar, över 15% frÄn hundar och resten frÄn puma, örn, björn, rÀv, rödlo och andra rovdjur (Franklin & Powell, 1994). Attacker frÄn rovdjur kan man inte sjÀlv kontrollera till 100% men de kan minskas genom tvÄ olika strategier. Antingen genom att lokalt utrota rovdjuren, eller att inte ge rovdjuren en chans att komma Ät fÄren. Franklin och Powell beskriver att utrotning i USA görs genom jagt (frÄn marken och via flygplan), fÀllor och gift (Franklin & Powell, 1994). Björn, varg och lodjur Àr pÄ IUCNs röda lista och alla tre djurarter Àr skyddade under svensk lag och fÄr dÀrför endast jagas i mycket begrÀnsad omfattning (Adamec et al., 2012).

FÄren kan bli skyddade frÄn rovdjur via vakthundar, elstaket, inlÄsning av djuren under natten, nÀrvarande av boskapsskötare/camping och avskrÀckande maskiner med ljus, kanoner eller radio. BÀsta skyddet av fÄren Àr en kombination av flera tekniker för ingen teknik ger 100% skydd (Franklin & Powell, 1994).

Rovdjur och rovdjursattacker pÄ fÄr i Sverige

I Sverige fanns 2017 omkring 2900 björnar, och 2018 omkring 1200 lodjur och 300 vargar (NaturvĂ„rdsverket, 2019; Rovdata og Viltskadecenter, 2019). Sedan 2011 har antalet björnar och lodjur varit stabilt, men vargpopulationen har vĂ€xt frĂ„n ca 210 styck (Jones, 2011; NaturvĂ„rdsverket, 2019). Antalet fĂ„r dödade av björn har varit ganska konstant  sedan 2009, men det Ă€r mycket intressant att antalet fĂ„r dödade av varg och lodjur har förĂ€ndrats dramatiskt. 2009 dödade  lodjur ungefĂ€r 80 fĂ„r medan de dödade nĂ€stan 200 fĂ„r under 2018. Även om vargpopulationen vĂ€xte med nĂ€stan en tredjedel frĂ„n 2009 till 2018, dödades 520 fĂ„r under 2009 och 2018 bara 180 fĂ„r (Frank et al., 2019). Det genomsnittliga antalet fĂ„r en varg dödar har alltsĂ„ sjunkit dramtiskt de senaste 10 Ă„ren, medan det genomsnittliga lodjuret nu dödar fler fĂ„r.

En möjlig förklaring kan vara att det har investerats mycket i att sÀtta upp elstaket mot vargar men som Àr för lÄgt eller har för stort avstÄnd mellan trÄdarna för att effektivt stoppa lodjur frÄn att komma in i fÄrhagen. Det finns lodjur som har hoppat över 2 m höga elstaket (Moilanen, 2019) men rekommendationen Àr 6 eltrÄdar fördelade upp till endast 1.1 m som det Àr möjligt att lodjuren ofta hoppar över (Sjödin, 2007). Lodjur lever och jagar ensamma och dÀrför borde ett vaktdjur ha en bra chans mot lodjur och vara ett vÀldigt bra komplement till rovdjursstaketen.

Vaktdjur för boskap

Ett vaktdjur för boskap Àr ett djur som lever med boskapsflocken och hotar angripande djur. De förvÀntas arbeta sjÀlvstÀndigt utan order frÄn mÀnniskan. Vaktdjuret ska skydda boskapsflocken och samtidigt behöva sÄ lite trÀning, vÄrd och underhÄll som möjligt (Franklin & Powell, 1994) för att vaktdjuret ska bli ekonomiskt lönsamt. Vakthundar Àr de mest kÀnda vaktdjuren för boskap, men Àven lamor och Äsnor har anvÀnts (Franklin & Powell, 1994; Jones, 2011).

Varför och hur vaktar lamor fÄr?

Lamor tillhör familjen kameler och kommer frÄn sydamerika dÀr de anvÀnds för att transportera saker i Anderna Ànda sedan Inka rikets dagar innan europeerna upptÀckte kontinenten. I studien Franklin och Powell utförde, hade de flesta ranchÀgare en lama och i genomsnitt 250 till 300 fÄr men en lama har anvÀnts för mellan 4 och 2100 fÄr (Franklin & Powell, 1994). NÀstan alla lamor i studien hade ingen tidigare erfarenhet som vaktdjur och var mellan 6 och 11 mÄnader nÀr de trÀffade fÄr för första gÄngen. Lamorna var nyfikna eller neutrala mot fÄren nÀr de trÀffades för första gÄngen och fÄren neutrala eller rÀdda. Fast det tog bara nÄgra timmar upp till en vecka tills de vande sig vid varandra.

Lamor Ă€r mycket sociala djur och aggressiv mot hunddjur (prĂ€rievargar, rĂ€var, hundar, …), speciellt handjur Ă€r mycket territoriala och skyddar sitt omrĂ„de med alarmljud nĂ€r de ser rovdjur (Franklin & Powell, 1994). NĂ€r de har blivit vana vid sin fĂ„rflock, vaktar de fĂ„ren och deras omrĂ„de, alltsĂ„ vĂ„r fĂ„rhage. Detta beteende uppvisar Ă€ven kastrerade hanlamor.

NÀr en lama ser ett rovdjur, varnar de fÄren, ger larm, gÄr eller springer mot rovdjuret och jagar bort det genom att sparka, trampa eller spotta pÄ det. Laman kan Àven stÀlla sig mellan rovdjuret och fÄren eller valla bort fÄren. I undersökningen som gjordes i USA rapporterades det bara i  3% av rovdjursincidenterna att laman gick eller sprang bort frÄn rovdjuret (Franklin & Powell, 1994; Nyström, 2018). RanchÀgare har Àven berÀttat att lamor har dödat prÀrievargar, murmeldjur och bisamrÄttor (Franklin & Powell, 1994).

80% av ranchÀgarna tyckte att vaktlamor Àr vÀldigt effektiva eller effektiva. Bara 5% tyckte att de inte var effektiva mot rovdjur. Utan lamor förlorade fÄruppfödarna i snitt 11% av sina fÄrflock och med lamor förlorades bara ca 1% av fÄren, vilket kan antas föklara deras positiva instÀllning till sina lamor (Franklin & Powell, 1994).

Vaktlamor vs. vakthundar

För att bÀttre uppskatta bondens ekonomi i att anvÀnda en lama jÀmfört med vakthund, sÄ kostar en vakthund i genomsnitt  ca 6750 kr per Är nÀr man utgÄr frÄn kostanden för valpen med 10000 kr, 3000 kr/Är för foder, 6500 kr/Är för försÀkring och en förvÀntad livstid pÄ 5 Är (Jones, 2011).  I vÀrsta fall kan hundar skada fÄren, vara aggressiva mot mÀnniskor eller fÄr eller störa grannarna nÀr de skÀller och de behöver dÀrför mycket mer trÀning Àn lamor. FÄr att vara effektiva vakthundar behöver de vÀxa upp med fÄrflocken Àven om de inte kan skydda frÄn rovdjur förrÀn de Àr ca 1 Är gamla. De behöver ocksÄ dagligen hundfoder och Àr mer benÀgna att bli dödade i trafikolyckor Àn lamor (Franklin & Powell, 1994). I Sverige behöver man ha tillstÄnd frÄn Viltskadecentret för att hÄlla en boskapsvaktande hund för att fÄ dispens frÄn 16 § i lagen om tillsyn över hundar och katter och att kunna ha hunden lös Äret om (Jones, 2011).

Inköpskostnaden för en lagom ung lama Àr jÀmförbar med en hundvalp, men de behöver bara nÄgra dagar för att kunna börja skydda en flock fÄr vilket de kan göra effektiv frÄn 1 till 2 Ärs Älder. De har lÀngre livstid (10-15 Är), Àter samma foder som fÄren, krÀver mycket mindre arbetstid för trÀning och socialisering vilket sammantaget gör att man jÀmfört med vakthundar fÄr mer skyddseffekt för sin investering av pengar och tid (Franklin & Powell, 1994; Jones, 2011).

Om man arbetar med vallhundar Àr dock en nackdel att lamor försvarar sina fÄr Àven mot vallhundar och man bör dÀrför ha möjlighet att separera laman frÄn fÄren innan man lÄter sin vallhund jobba. Okastrerade hanlamor kan bestiga tackor och skada eller tom döda dem sÄ man bör se till att det Àr kastrerade hanar man har och Franklin och Powell sÄg ingen skillnad i effektiviteten mot rovdjur mellan kastrerade och okastrerade lamor (Franklin & Powell, 1994).

Passar en lama till dig?

Det beror vÀldigt mycket pÄ omstÀndigheterna men mÄnga fÄruppfödare skulle förmodligen kunna ha nytta av en lama för att ge fÄren bÀttre rovdjursskydd. Speciellt om du bor i ett mer tÀtbefolkat omrÄde dÀr mÄnga mÀnniskor passerar fÄrhÀgnen kan det vara opassande med vakthundar dÄ dessa kan vara aggressiva mot mÀnniskor. DÀremot om du anvÀnder vallhund för att arbeta och flytta fÄren med hjÀlp av den, kan det vara opraktiskt att varje gÄng  behöva locka till sig eller fÄnga in laman innan man kan börja. Eventuellt kan det vara möjligt att lÀra laman att vallhunden tillhör gÄrden, men dÄ Àr den kanske inte lika aggressiv mot andra hunddjur heller.

I alla fall rekommenderas det att inte bara anvÀnda vaktdjur utan kombinera dessa med elstaket och i enstaka fall skyddsjakt nÀr rovdjuren inte hindras ifrÄn att riva fÄr trots vaktdjur och elstaket.

Referenser

Adamec, M., Álvares, F., Anders, O., AndrĂ©n, H., Balciauskas, L., Balys, V., 
 Zlatanova, D. (2012). Status, management and distribution of large carnivores – bear, lynx, wolf & wolverine – in Europe. European Commission, (December), 1–200. Retrieved from citeulike-article-id:14037405%0Ahttp://mfkp.org/INRMM/article/14037405

Frank, J., MÄnsson, J., & Höglund, L. (2019). Viltskadestatistik 2018. Retrieved from https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/vsc/vsc-dokument/vsc-publikationer/rapporter/viltskadestatistikrapporter/viltskadestatistik-2018-1-webb.pdf, 1-24.

Franklin, W. L., & Powell, K. J. (1994). Guard Llamas – A part of integrated sheep protection. College of Agriculture, Iowa State University,1-12.

Jones, H. (2011). En jÀmförelse av hund , lama och Äsna som boskapsvaktare i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet, 1-14.

Moilanen, M. (2019). Lodjur som hoppar in i vilthÀgn fÄr skjutas. Retrieved December 22, 2019, from Jaktjournalen website: https://www.jaktjournalen.se/lodjur-som-hoppar-in-i-vilthagn-far-skjutas/

NaturvÄrdsverket. (2019). NaturvÄrdsverket. Retrieved December 22, 2019, from http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/

Nyström, J. (2018). SÄ skyddas tamboskapen bÀst. Forskning Och Framsteg, 1-8.

Rovdata og Viltskadecenter, S. (2019). BestÄndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien. Retrieved December 22, 2019, from https://brage.nina.no/nina-xmlui/handle/11250/2501509

Sjödin, E. (2007). FÄr. Stockholm: Natur och Kultur.